måndag, september 08, 2008

Been there, done that

Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg och så kom jag på, att just det! Jag har ju inte skrivit någon bakgrund om mig själv som jag har planerat att göra ett tag. Hm. Svar på kommentaren blir det nu i alla fall, orkar inte skriva hela min historia på en och samma gång.

"Anonym sa...

Kom ihåg att spara den här bloggen tills när du gått ner dig ordentligt, blivit av med lägenheten och sitter på behandlingshem. För det är bara en tidsfråga...

den 23 augusti 2008 11:49"


Ja, men nu är det ju faktiskt såhär... Been there, done that. Jag hamnade i ett tjackmissbruk, antagligen på grund av att jag började umgås med massa människor som höll på med sånt... jag tyckte inte alls att det var okej egentligen, men jag vande mig och började tycka att det mesta var okej. Jag hade skola på vardagarna, satt uppe sent och sov väldigt dåligt... och när jag började med tjacket på helgerna fick jag ingen ordentlig sömn på hela veckan. Sen började jag me tjacket även på vardagarna för att palla skolan, vilket jag såklart inte kunde göra när min kropp hela tiden var slutkörd och hade näringsbrist eftersom att jag knappt åt någonting.

Men så en dag, när jag och en kompis hade varit på en ravefest o kommit hem efteråt och trippat... så låg jag och sov i typ två dagar. Men så kom min mamma och hälsade på mig.. och hon såg min så kallade 'pundarlåda' där jag hade våg, zip-påsar, pipa, rizla, snortrör, spruta(inte min!!) och en påse tjack. Hon ringde polisen och jag vaknade av att min mammas man sa till mig att det var några som hade kommit för att hälsa på. Jag gick upp ur sängen och där stod polisen! De tog min låda med innehåll, och min mamma kastade ut mig ur lägenheten. Jag packade två stora väskor med kläder, täcke, soppåsar och min kära nallebjörn. Jag var beredd på att bli uteliggare. Men jag hade tur och fick bo hemma hos en kompis. En vecka senare ringde socialtjänsten mig och sa att de ville ha ett möte för de tyckte inte att jag kunde bo hos kompisar. Jag gick med på att ha mötet och åkte dit redan nästa dag.

Kvällen innan mötet va jag hemma hos en kompis och rökte, jag hade även köpt lite tjack, men jag tänkte att jag inte skulle ta så mycket eftersom att det hade varit bra att vara klar i huvudet på mötet med socialen. Jag tog pyttelite, inte så att jag blev påverkad, men tyvärr så mycket att jag inte kunde somna :S

På mötet tyckte de att jag såg påverkad ut, jag "smackade" med munnen, och de trodde att jag typ precis hade rökt på. Men... det var ju en varm sommardag, jag hade inte ätit frukost eller druckit någonting så jag var helt enkelt bara törstig. Mötet gick hyfsat okej, trodde jag.

Några timmar efter mötet kom polisen och hämtade mig hemma hos min pappa och så satte de in mig på låst avgiftning i två veckor innan de placerade mig på ett annat ungdomshem i 4 o 1/2 månad. Inte för att de gjorde någon utredning, utan för att de väntade på att placera mig på ett familjehem.. men i slutändan fick jag i alla fall en egen lägenhet. Och jag har nu gått och pissat negativt i ett och ett halvt år!

Så visst fan har jag gått ner mig, fuckat up skolan, blivit hemlös och hamnat på behandlingshem.



NEVER AGAIN



Man lär sig av sina misstag

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

lördag, augusti 16, 2008

Lacka te änna

Fan jag blir så jävla sne, har precis läst litegrann ur Blondinbellas blogg. Det är så orättvist att man har så olika förutsättningar i livet. Hon är uppenbarligen ganska rik och har det hyfsat lätt för sig. Okej, hon har säkert jobbat en del för att komma dit hon är, men jag hade aldrig kunnat vara sådan som 15-18 åring, eftersom att jag har bott i ett isolerat område med fattiga föräldrar. Istället lever jag nu på socialen och hoppas att jag kommer ha råd att 'unna mig själv' något speciellt då och då. Det där speciella får gärna vara att gå på ett rave, köpa en rolig sinnesförhöjande substans eller kanske några fina kläder.

Hon skrev att hon hade så svårt att välja vilket jobb hon skulle ha, eller vilka assistenter som skulle hjälpa henne med sitt, medan jag söker jobb som en galning men har inte fått ett enda erbjudande. Söker även lägenheter som en galning men kan inte få en enda där heller :S

Suck* jaja, skit i Blondinbella nu. Jag kan i alla fall vara glad över att min pojkvän är mycket snyggare och snällare (läste några konstiga saker om hennes konstiga Nils) och att jag är mycket snyggare än henne också :D

Haha XD

Nu ska jag skriva lite om mig och mina punderier. Eftersom att jag går på pisseprov kan jag inte ta vad som helst. Lite synd :/ eftersom att jag älskar gräs och speciellt amfetamin också. Men som tur e har mellanrummen mellan testerna blivit större och inte alls lika regelbundna. De säger att jag snart kommer bli av med dem! Fantastiskt! Även om jag vet att jag skulle kunna fuska och så med pisseproven så vill jag ändå inte riskera någonting, för om jag åker dit blir jag av med min lägenhet och så blir jag hemlös :S Bara för tre månader sen så blev jag av med mitt LVU. Om jag hade åkt fast undertiden jag hade LVU så hade de spärrat in mig på behandlingshem igen. Tur att jag klarade mig undan det! Frihet är så fruktansvärt viktigt för mig.
Anyway, nuförtiden röker jag en laglig form av röka, knaprar tramadol och lyrica och även en och annan subutex. Har även testat gobbe för första gången... ^^ tog en halv kork först och tyckte inte att det hände så mycket så jag tog en halv kork till och då smällde det på som bara faen. Allting snurrade och jag var glad och hade det jätteroligt, sen däckade jag ^^ haha..

För några dagar sedan blev jag bjuden på sub... som vi rökte. Wow det var en grym upplevelse. Visst att man kan må jävligt illa både under ruset och dagen efter, men jag tror att det e värt det ändå. Jag satt på spårvagnen och nodda och drömde mig bort, helt otroligt. Nästa gång jag tar det kommer jag definitivt röka det, annars tror jag att det e lite slöseri. Funkar inte lika bra när man knaprar det.

Min pojkvän har förbjudit mig att ta amfetamin, för han tycker att jag blir konstig när jag tar det... plus att lilla jag går ner mycket i vikt och han tycker inte att det är fint... eftersom att jag redan är så himla smal. Vi bråkade för ett tag sen.. och kom fram till att jag ska få ta det ibland :D Jag har satt upp ett datum... när min kompis kommer hem från sitt behandlingshem e det planerat att det ska vara fest, och då ska jag få ta det. Men igår fick jag reda på att han kanske kommer få stanna ännu längre på hemmet för att de inte har hittat en lägenhet till honom ännu :'( tre månader extra... hoppas verkligen att det inte blir så. Dels för att jag saknar mitt underbara tjackrus, och dels för att jag saknar min underbara kompis.

Nu har jag nog skrivit tillräckligt för den här gången. Men jag lovar att jag kommer vara mer aktiv nu.

Ta hand om er !

<3

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag, april 21, 2008

The truth of my existence will be removed and replaced with imagined good

James Frey - A million little pieces

p.93-94.

"...I have recieved my sentence. A few days of regular drug and alcohol abuse is going to kill me. I will be dead, gone, no more. I will cease to exist in any way, shape or form. I will meet the blackness and the blackness will be eternal. Somehow I always knew I would kill myself with drugs and alcohol. I knew each time I took a drink, I knew each time I snorted a line, I knew each time I hit a pipe or sniffed a tube or took a pill. It's nobody's fault but my own. I knew each and every time. I could never stop.
     I can imagine my obituary the truth of my existence will be removed and replaced with imagined good. The reality of how I lived will be avoided and changed and phrases will be dropped in liek Beloved Son, Loving Brother, Reliable Friend, Hardworking Student. People will change their view of me, from reckless Fuck- Up to helpless Martyr, from dangerous Fool to sad Victim, from addicted Asshole to unfortunate Child. They will say things like my God, what a waste. Oh, what he could have been. He had so much going for him, what happened? And it will be fucking false, every single word of it will be false.
     I know who I am and I know what I've done and I know why I'm about to die. I have faced the reality and the reality is simple. I am an Alcoholic and I am a drug Addict and I am a Criminal. That is what I am and who I am and that is how I should be remembered. No happy lies, no invented memories, no fake sentimentality, no tears. I do not deserve tears. " 

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag, mars 27, 2008

En sekund

...och han hade redan gått förbi mig innan jag ens hade hunnit reagera fysiskt. I min hjärna hann tusentals tankar snurra runt och minnen hade kommit tillbaka men försvunnit lika snabbt igen. Han var redan borta, vad mer skulle jag kunna göra, vända om och springa efter honom mitt inne i stan där han antagligen redan hade blivit uppslukad i vimlet av hundratals andra människor?! Jaja, jag lär nog se honom igen någon gång i mitt liv.

Han gick och pratade med en annan kille som jag också festade mycket med förr. Jag tror inte att de riktigt känner igen mig, jag ser friskare och barnsligare ut än vad jag gjorde då. Det e snart ett år sedan jag träffade honom för första gången. Det var på valborg(för det har väl inte varit ännu?) och jag skulle träffa en kompis ute i en park där många andra ungdomar festade. Jag blev presenterad för ganska många killar och de samlades runt mig och försökte flirta och babbla på, men det var någonting hos just honom som jag fastnade för. Han e fin, väldigt fin... Jag försökte komma närmare honom under några dagar men saker blev inte riktigt som jag hade tänkt mig även om vi träffades och festade och spenderade natten i samma lägenhet, samma soffa eller samma säng. Vi gjorde aldrig någonting... men jag önskade verkligen att han skulle ta ett första steg eller någonting i den stilen.

Det gick ett tag och jag umgicks med andra kompisar och till slut gick det inte att få tag på honom, han skulle sluta knarka och han drog sig undan.

Han har nog börjat igen, i alla fall med rökat, för det brukar bli så. Hm, jaa...

Jag har min underbara pojkvän nu och jag vill verkligen inte byta bort honom, men jag önskar att man skulle kunna arrangera om minnet och dåtiden lite granna så att jag hade fått ha några fler fina minnen av honom i alla fall. Det hade kanske varit roligt att kunna se tillbaka på :)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag, mars 16, 2008

Förlorad

Det finns en del tråkiga saker som medföljer med att ha en sådan bekantskapskrets som jag har. Människor i min omgivning kan lätt försvinna på ett ögonblick. Det finns vissa som behöver gömma sig av olika anledningar, en del flyttar runt mycket, folk hamnar i fängelse eller på avgiftningar/behandlingshem, många slutar med droger och drar sig undan för att lättare kunna motstå frestelser, människor blir bostadslösa, filurer snurrar bort sig till egna små världar och vänner försvinner bort från denna världen på riktigt genom sjeälvmord, mord och överdoser.

Under år 2007 hamnade 3 personer i himlen, 3 personer som jag kände på något sätt.

På något sätt blir man lite lam, och de jobbiga känslorna kan plockas bort med olika substanser. Att vänner dör omkring en är sånt man måste vänja sig vid och acceptera. Det finns inte mycket som du kan göra, för du vet aldrig vem som står näst på tur.

Det kan till och med bli du som inte finns kvar längre, det kan bli du.

Men någonting som alla borde göra hela tiden är att alltid ställa upp för sina vänner, tala om för dem att du älskar dem/bryr dig om dem eller vad du nu kan komma på för andra positiva saker att säga om dina nära och kära.

Njut av livet, njut av varje sekund! Det finns så mycket roligt man måste hinna me =)




Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag, februari 26, 2008

En ren och en smutsig

Hm ja, nu har vi bråkat igen, jag och min kille. Fan, han har varit så vresig de senaste dagarna. Fast jag förstår honom... han försöker vara ren och han har lyckats bra också. Det blev för mycket för honom ett tag, eller ganska länge.

Men vad ska jag göra? Precis innan han gick utanför dörren frågade jag om han skulle komma tillbaka någon gång, han svarade inte. Om jag ska vara helt ärlig så vill jag helst inte veta heller. Jag ska städa lägenheten idag för det kommer en person som ska kolla till mig imorron och då vill jag inte ligga ner och gråta inälvorna ur mig och vara helt förstörd, för då kommer jag aldrig få något gjort. Därför vågar jag inte skicka något sms nu heller, för jag vill inte ha ett svar att han "aldrig kommer tillbaka", att han "bara kommer tillbaka för att hämta sina grejer" eller att "det funkar inte, det är slut".

Fast om jag skulle få ett sådant svar nu, så skulle jag förhoppningsvis inte bli sönderledsen som jag brukar bli när vi bråkar, utan jag tror att det är väldigt jobbigt för honom just nu och att han om några dagar kanske skulle komma tillbaka och vara lugnare och gladare.

En annan anledning till varför jag inte tigger och ber honom om att komma hem igen är att jag är arg på honom, jag har liksom inte gjort något fel och då e det inte heller jag som ska krypa på mina bara knän och be om förlåtelse... fast det brukar ju bli så tillslut ändå. Maybe I'm the more loving one!? Äh, orka bry sig om det nu.

Fan, det ligger saker överallt... vet inte vart jag ska börja. Jaja, det löser sig =) Skinande rent ska det bli här, skinande rena ska jag och min älskling vara också :P


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag, januari 11, 2008

Korkat folk

Nu sitter jag här på morgonen, en timma innan jag egentligen ska gå upp, för att jag har lyckats vända på dygnet på ett knepigt sätt.

Jag drömde nåt jättekonstigt...
Jag och min pojkvän köpte kork, och min mamma och hennes man ville också vara med och prova. Så bjöd vi in lite folk till lägenheten och var allmänt korkade. Sen stack vi iväg till en ravefest som skulle hålla på i flera dagar, och där var det lagom snurrigt.
Sen berättade min kille för min mamma vad jag tyckte om mest, "tjack", "och hon tycker om att ta det i näsan och..." *han slår sig med ena handen i andra armvecket*. Mamma höjde på ögonbrynen och jag försöker rädda situationen genom att skynda mig dit och säga att det inte alls var så, hm, kanske inte särskilt övertygande. Nåja, tur att det bara var en dröm i alla fall.

Suck* jag har varit ren väldigt länge (om man bortser från i helgen då vi knaprade lagliga konstiga piller) och det är väldigt jobbigt. Men min kille talade om för mig hur mycket pengar jag slösar på knark, och då ville jag prova att inte lägga några pengar alls på sånt under en månad, men det är fruktansvärt jobbigt, jag börjar nästan bli deprimerad för att jag inte får känna mitt underbara tjackrus, eller vadsomhelstrus, för nu är det illa. Jag börjar bli lite desperat... :S
... och då börjar jag leta efter genvägar, jag menar, så länge som jag inte betalar för något denna månaden har jag ju inte brytit mitt lilla löfte hehe ^^Synd bara att min kille hatar tjack, för nu måste jag ju hitta på nåt annat skoj att vara konstant påverkad av. Hm, ikväll ska jag nog ta kork för första gången "bara för att". Jag hatar det egentligen men 'man måste ju prova'. Eller kanske inte.

Nej men ja, nu ska jag äta frukost och fixa lite innan jag drar hemifrån. Ha en trevlig dag =)


onsdag, januari 09, 2008

You never know, you know

Jag som aldrig skulle skaffa mig en blogg, för jag tycker att sånt är ganska löjligt. Men så satt jag här på morgonen och flummade loss på internet och så tänkte jag att det finns inga bloggar som är direkt intressanta, kanske inte för att den här kommer att vara det heller, men jag vill i alla fall dela med mig av ett liv som många inte tror finns.
I
I------> Pundarens fantastiska liv.

Jag väljer att vara så anonym som jag bara kan, och jag hoppas att jag kan hindra att förstöra för andra eller för mig själv på det viset. Jag tror att det känns mycket bättre om jag vet att jag kan låta mina tankar flyga fritt istället för att sitta och skruva på mig och oroa mig för att fel person kanske råkar läsa ett inlägg.

Ja, just nu känner jag inte direkt för att skriva någonting. Men det här var en början i alla fall :)

Have a nice day